Topplinje
Mylinglogo
Detta är konst

Tiraker är fulast av alla fula (Kartsimeda la'n duvri vima push duvri)

av Jimmy Ohlsson

En ensam fågel sjöng någonstans i lövverket. Sången var ljus, och stilla. Sunari blomstrade såhär om sommaren, och överallt skar sig solljuset ner genom de täta gröna kronorna, och fläckade den blomsterströdda marken. Alverna betraktade det provisoriska tiraklägret från ett av de höga träden. De satt helt stilla, och samtalade med varandra i låg ton. Tack vare sina gröna kläder var de svåra att urskilja i grönskan, men den skärpte kunde räkna till fem alver.

Alean satt på en stor gren och lutade sig mot stammen, han höll händerna om sin serine. Vid hans sida satt Shoni. Hon var en ung alvinna, med långt ljust vågigt hår, som räckte henne ner över hela ryggen, hennes ögon var pigga och blå. Kindbenen var höga och ansiktet vackert.

Shoni satt hela tiden med blicken mot tirakerna, och en pil mot bågens sträng.

"Vad tror du?" Alean talade med låg stämma, och kikade ner mot lägret.

Shoni kisade med ögonen. "Att det är sju tiraker där nere." Hennes stämma var smått ironisk.

Alean himlade med ögonen. "Ja, jag ser det. Men vågar vi anfalla?"

"Jag vågar"

Alean log ett tunt leende. Alverna bakom dem satt med spända strängar, och väntade på order från sin ledare. Tirakerna nere i lägret pratade högljutt. De höll på att flå ett rådjur de nyligen fällt.

Shoni vände oväntat blicken mot Alean, hon såg allvarlig ut. "Alean, jag och Letesse iakttog för några dagar sedan en grupp andra tiraker. Jag trodde det skulle vara den här, men jag hade fel. Den förra gruppen var inte utrustad med rustningar." Hennes röst lät lite stressad, och vagt orolig. En av hennes lockar föll ner över hennes ögon, hon slog fort bort den.

"Jaså. Det finns alltså två grupper." Alean strök styrfjädrarna på pilen som han lade över bågen, hans handling fick alverna bakom honom att skruva på sig.

"Yi'renia kovye?" Viskade en alv frågande.

"Jag vet inte än" Svarade Alean. Han funderade en stund. Om den här gruppen var rustade, vad innebar det? Att de förväntade sig strid?

"Vi beskjuter dem!" Shoni spände strängen och siktade.

"Nej!" Alean la handen på hennes båge och tryckte ner den "Inte förren jag ger order!"

Shoni grymtade. "Vi kan inte vänta längre! Vi måste tillbaka till lägret."

Alean tittade ner mot tirakerna, som nu var fullt upp med att festa på det kött som tillagats. De var sju, han hade fem man. Det skulle bli enkelt, om de inte blev upptäckta.

"Ovadi rak'linis la'reniadi'!"Aleans order uppfattades av alverna, som lade en pil över bågen, och siktade. De var beredda att fälla tre tiraker. Alean själv och Shoni, skulle klättra ner på marken.

"Shoni, du och jag klättrar ner, och överraskar dem, dödligt." Hans förslag fick henne att le, hon hängde bågen på en gren, och drog tyst ut sitt svärd. "Äntligen Alean. Jag började tro att du vuxit fast." Hon klättrade snabbt ner, och landade tyst på marken.

Alean skrattade, och följde efter henne ner. Shoni satt på knä, och Alean satte sig bredvid henne, med draget vapen. Han tittade upp mot alverna i trädet, de iakttog honom, och väntade på order att avfyra. Alean drog ett djupt andetag, kramade hårt om svärdsfästet, och nickade åt alverna.

Det sjöng från strängarna, och pilarna ven ut från trädet, och av skriken att döma träffade de sina mål. Alean såg hur Shoni reste sig upp, och springande med svärdet framför sig rusade hon mot de kvarstående tirakerna. Han följde snabbt efter henne. Alverna i trädet betraktade scenen. En stor tirak slog sin yxa mot Shoni, som snabbt parerade och sedan slog undan benen på honom, och lät tiraken falla ner och spettas över hennes svärd. Det mörka blodet sprutade över hennes svärdshand. Shoni drog snabbt ut svärdet och tittade sig omkring efter Alean. Han stod en bit bort, och slogs mot en ovanligt stor tirak.

Tiraken slog sin massiva klubba mot Alean, som försökte en parering. Vilket ledde till att han förlorade greppet som svärdet, och slogs omkull. Han rullade snabbt undan, och kom upp bakom tiraken, en välriktad spark i ryggen fick besten att falla framlänges, Alean drog sin Sahlam ur stöveln, och högg den med båda händerna och all sin kraft rakt genom tirakens massiva skalle. Den grumlade till, och rörde sig inte mer.

Alean reste sig andfådd upp, han betraktade de stupade tirakerna med äcklad min. Shoni var snabbt vid hans sida, hon log och klappade honom på axeln.

"Ra'veni'ytala" Hon strålade emot honom. Hennes blick var varm, och han fick en välbehaglig känsla inom sig, och när han besvarade blicken rodnade hon lätt, och skyndade sig emot de andra alverna som var i full färd ner från trädet.

Bild
Bild

Kommentarer

Gst (2012-08-20 19:07:38)

Riktigt roligt att läsa! Min rollperson heter Alean och använder sig av både båge och Sahlamdolk :)

Gst (2011-07-28 09:04:02)

Fint och bra skrivet.

Bild

Kommentera sidan

Lämna gärna en kommentar eller fråga om sidan och dess innehåll. Författarnamnet som kommer att synas i din kommentar är samma som du använder i forumet.

Kommentar:

Skriv "Jag är människa" för att visa att du inte är en bot: