Mylinglogo

Krönika - Eon

Bild

Januari 2006 - Kort utdrag ur Diamantäpplet

Våra vänner tar sig via Quilla i Västmark uppför Gröna floden (ja, den heter så), tillsammans med en gammal man som ska fungera som en slags kunskapskälla; Herr Vorsel av Rampor (populärt kallad Herr Arsel av Rumpor).

En spindel hälsar på på båten, fyllot bli biten och däckar på däck. Efter dagar så kommer de fram till till en avstickare där de snart når fram till ett kolarläger. Sote, förmannen och tillika överkuckun på stället berättar att det passerat ett antal individer bara de senaste dagarna. I lägret spenderar de kvällen under fest och gamman. På morgonen blir de anklagade för att ha stulit pengar från en av kolarna, men lyckas prata sig ur situationen. De börjar sin vandring ut i träsket. De tappar bort sig några gånger, träffar på den lokala floran och faunan, når fram till en korsning (styr norrut), kommer fram till en dalgång. I fjärran ser de bergstopparna de söker, Spindelbergens tvillingtoppar. De når fram till en sänka mellan bergstopparna, som de klättrar ner i (piraten fumlar och skrapar näsan).

Dimma, dimma och åter dimma. De utnyttjar den eminenta kartan för att finna templet de söker. Det är låst och ingen har någon nyckel. Gråt och tandagnisslan. När de gör läger för natten ser de plötsligt ljus som från en eld en bit bort. Piraten och tjuven smyger dit för att finna två individer som helt fredligt lagar kvällsvard. De söker kontakt och finner individerna vara en kraggbarbar som heter Krole och en liten missla som heter Nattros. De säger sig ha väntat på hjältarna. De har "råkat höra" den diskussion som packet hade med Kandari på ett värdshus i Quilla. Krole och Nattros planterar sig i lägret vid templet och bjuder på lite mat som de plockat på sig från naturen under sin väntan.

Problemet med den saknade nyckeln kvarstår emellertid. Den gamle mannen (som tjuven hela tiden blänger ilsket på) kommer med förslaget att de ska söka upp ett orakel som ska bo uppe i bergen norr om Gröna floden, något som inte faller i god jord. Ta sig hela vägen tillbaka genom träsket?! När det inte verkar finnas några andra alternativ beslutar de sig för att göra så. Efter en natt med smygande troll och bortkommen civiliserad kraggis bär det av mot träsket igen. Men först dalgången återigen.

Efter någon dag så händer det. Under natten på piratens nattpass blir de alla överrumplade. De vaknar härnäst i en cell med stenväggar. Ingen är nöjd utom fyllot som fick behålla sin fickplunta. Efter mycket om och men med flyktplaner och flyktförsök (då spelledarens panna läggs i många djupa veck) råkar de i slang med en blonderad brutta i tajt läderklädsel som raljerar om att hon har nyckeln till templet och inte tänker låta någon ta sig in dit. Hon vill passa på och offra dem till Arachna, spindelguden. Såsom varandes den lokala överkuckun tycker hon sig ha rätt till det. Hjältarna tycker inte riktigt detsamma utan spinner vidare på sina vilda flyktplaner. 220 cm kragg springer genom celldörren (på andra försöket) och de lyckas bryta sig ut. Den kvarvarande vakten (den andra fick en benpipa i huvudet som fyllot kastade på henne, och sprang lipande iväg efter förstärkning), som efter modets oskrivna lag i denna landsända är klädd i tajt läder, fumlar och tappar sitt vapen vilket snabbar på hennes resa hem till Arachna.

Hjältarna söker sig ut och hamnar efter kortare diskussioner och små diskreta vinkar från sl i det allra heligaste på platsen de befinner sig; spindeltemplets altarrum. Här inne finns förutom den blonderade donnan i läder en jättespindel och fyra andra donnor i läder. Tajt läder. Svart och tajt. En vild och hård och fummelrik strid senare ligger alla motståndarna döda på det grova stengolvet. Den civiliserade kraggen (som minsann fått flera böcker lästa för sig) har dock fått ett spindelbett och däckar av smärtorna.

Våra vänner söker febrilt efter nyckeln till templet i spindelkultens tempel. Ingenstans finns den att finna. När de ska dra sig vidare från tempelsalen och ut hamnar de i strid med fem nya kvinnor i svart tajt läder. De blir snart nedmejade, men inte förrän den sura alven nästan fått näsan knäckt och sedan blivit ytterligare rispad i ansiktet. En av kvinnorna tas till fånga - big bad kraggo tänker ha henne som sin personliga "slav".

Efter att ha plundrat stället kommer de ut där de finner en öde by. Alla verkar ha sprungit till skogs. De slår läger mitt i byn, men under natten överröses de med pilar. Fyllot och jättekraggen träffas av varsin pil. Kraggen tar sin pil som en man, i ändalykten. De plockar ihop sitt pick och pack, och till sin förvåning finner två meter sur alv en triangelformad tingest i sin packning. Nyckeln! Kraggen binder fast den tillfångatagna kvinnan vid ett hus innan han tänder på det. Vännerna (?) flyr längs en stig bort från byn. Efter många dagar av strapatser står de återigen vid kanten av den dimhöljda sänkan...

Bild
Bild

Kommentera sidan

Lämna gärna en kommentar eller fråga om sidan och dess innehåll. Författarnamnet som kommer att synas i din kommentar är samma som du använder i forumet.

Kommentar:

Skriv "Jag är människa" för att visa att du inte är en bot: